Sagan om en soffa

Det var en gång en kall vinterdag i mitten av ett snöig februari, året var 1981.

Då fick vi nöjet att bli med ytterligare en vän till familjen. Vi kallade henne för Soffa!

Det var liksom vid alla adoptioner dyrt att få henne till oss. Vi letade och vi kollade noga innan vi bestämde oss. För till skillnad mot det vanliga sättet så fick vi välja vilken vi ville ha!!

Hon var så mjuk och vacker i färgen, vi blev förälskade i henne direkt. Tjock och go var hon och det kändes som om hon tog oss i famn direkt.

Så efter moget övervägande så betalade vi den stora summan av 21 tusen kronor. Det var mycket pengar på den tiden och vi var både stolta och lite malliga!

Hon skulle sedan följa oss genom många händelser genom livet.

Du tog emot oss hur vi än var klädda och i vilket skick vi än befann oss. Du klagade aldrig. Barnen hoppade på dig, ja någon till och med kissade på dig men inte ett ljud sa du!

Vi bar dig ut och in i nya miljöer när vi flyttade och vi var väl inte alltid så försiktiga som vi borde varit, så med tiden började du få dina små rispor hit och dit. Men vi pysslade om dig och vi smorde dig med allehanda medel och så var du fin igen!

Dina små fina knappar började lossna och vi stack virknålar igenom dig för att sätta dit nya och då blev du så fin igen! Ja du har fått stå ut med mycket du!

Jag fick ligga hos dig när jag var ledsen, nyopererad, glad och otaliga är de kaffestunder som du varit med om.

Jag ska även erkänna att vi, hrm, ja ,vi har faktiskt även älskat i din famn mer än en gång när barnen har sovit. Tack !!

Ja älskade Soffa nu är din tid hos oss slut! Du har tjänat ut. Det var med sorg i hjärtat som jag såg dig lastas in i bilen för att köras iväg till slutförvaring och återvinning.

Jag hoppas att du haft det lika bra som vi och jag kommer att sakna dig!